Med önskan om årstidsförändringar.

Jag vill se träden bli gula, jag vill se löven falla och höra regnet om nätterna. Jag kanske är tokig, men hösten är fin. Det borde inte vara lagligt att känna så här just nu, med allt grönt och somrigt utanför dörren. Fast man kan ju bli trött på det också och längta efter mörka morgonar och ännu mörkare kvällar med en brasa tänd i öppna spisen och tekannan nästan alltid fylld. Det är ju inte klokt, men jag tror jag att av alla årstider så är hösten bäst. Så det så.



I höst ska löven minsann hänga runt min hals också, förstå vad fint.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0