Vi ligger tysta i en krater, ler när vi ser vår samtid brinna ner.



Borde plugga (genitivhelvete) men orkar inte. Ska ha tyskaprov imorgon och scheisse också, men jag känner att mitt vg hänger på en tunn, sliten tråd som kommer gå av när som helst och falla ner i ett hav g. Inte bra.

Aja. Nu ska jag in till sjukhuset och akta mig för att fastna i dörrarna som bara går runt, runt, runt. De är mycket obehagliga säger jag bara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0