lunaisok

 

Idag har varit en sådan där jätterolig regnig dag. Höjdpunkten på det hela var när mitt paraply gick sönder och ramlade ihop. Fy farao.

 

Annars har jag bara prismärkt hundratals och åter hundratals glas, ljuslyktor och grytor idag. Fast särskilt jobbigt är det inte och det är så värt det med tanke på lönen som kommer trilla in på kontot så småningom. Shoppashoppashoppa. Nej, men. Jag ska köpa en resväska och spara resten för det eventuella livet i Båstad.

 

Så här långt har jag kommit med min chemiseklänning, vilket är ungefär ingenstans. Men jag tror att det ska arta sig till det bättre, så fort jag orkar ställa upp symaskinen. Vilket jag inte orkar nu. Lat tror jag att det heter.

 

Den här klänningen blev till i påskas och än är den inte klar (ofållat som alltid...). Kände för att visa den ändå, speciellt med tanke på att jag äger en provdocka nu. Kan ha varit den bästa födelsedagspresenten någonsin, ja.

Igår var jag hos trafikskolan och kollade synen. Då lät det så här:

 

Körskolekvinnan: Titta på tionde raden och läs siffrorna.

Jag. Okej... *anstränger mig väldigt mycket* 8. 6. 9.

Körskolekvinnan: Om det inte är 9, vad är det då?

Jag: 6? 4. En 4 är det. 

Körskolekvinnan: Nej... Om det inte är 4, vad är det då?

Jag: 5. 3. G. Nej, just det, siffra var det ja. 2?

 

Kan bara säga hur hemsk detta var! Trodde att jag var blind eller något. Uschuschusch.

 

Bilderna är tagna härifrån.

 

Jag säger jämt att det är en massa saker jag ska sy, fast sedan händer det endå aldrig. Men nu så, nu ska jag sy! (känner motivationen flöda...) En Chemise de la reine, en klänning som t.ex Marie Antoinette bar och fick kritik för, för inte fan kunde Frankrikes drottning springa runt i en klänning som såg ut som underkläder. Men snyggt var det och det verkar inte särskilt svårt att sy en. Sommarlovsprojekt nästa.

 

 

Kjolen jag började arbeta med när vi hade ungefär fyra slöjdlektioner kvar. Förstå vilken stress det blev i slutet, helt crazy vid symaskinen liksom.

Imorgon åker alla nior till Liseberg!! Barnslig glädje över detta, karuseller gör livet värt att leva.

Jag fyller år om prick en vecka och det jag önskar mig mest (förutom en provdocka då) är klassiker som är så där underbart inbundna. För det första skulle jag läsa dem, för det andra skulle jag glo mig blind på dem, för det tredje skulle jag låta dem ligga framme så att folk kan tro att jag är sådär kultiverat cool. En helt förnuftig present alltså.

 

Fasen alltså, nu har jag börjat gå i frisyrtankar igen. Ungefär två sekunder efter att jag klippte lugg så känner jag att det hade varit kul att testa riktigt kort, Twiggy/Emma-kort ungefär. Fast med en svepande lugg. Sådär pojkigt. Att jag aldrig kan vara nöjd?