Oh, what can you do with a sentimental heart?
Idag missade jag bussen så jag fick gå i ösregnet till mammas jobb. Det var hemskt otrevligt, att behöva gå i ösregnet menar jag, men som tur hade jag ett paraply. Som typ flög iväg. Men ändå, man får ju se det från den positiva sidan och då tycker jag att det var positivt att jag hade ett litet om än ynkligt ihopfällbart paraply i väskan. Nu väntar jag bara på att jag ska bli förkyld, för jag hade ju fasen ingen jacka på mig.
Trodde väl att det skulle vara lite somrigt idag av någon anledning, men gud så fel man hade. Dagens i-lands problem, det här.
Söndag och jag pluggar på.
Idag har jag förtärt mig själv genom intensiv läsning och nertecknande om förintelsen. Efter tretton sidor stödord kan jag nu äntligen påbörja det riktiga arbetet...
Här har jag suttit och fått skrivkramp hela dagen och läst om det bedrövligaste som någonsin hänt. Alternativt drömmer jag mardrömmar inatt så jag är alldeles slutkörd imorgon och så har jag träningsvärk i handen.
Gud vilken dålig måndag jag kommer få. Fast det kunde ju varit värre så att säga. Jag kunde varit jude under andra världskriget = inte roligt.
Nu ska jag ut med hunden! Hejhopp.
You say you wanna stand by my side, darling your head's not right.
Lookbook.nu ♥ Bättre sida finns inte.
Men det är klart, slottet heter ju Greveholm.
Men har ni hört eller sett eller någonsin trott att något sådant kunde hända! En uppföljare till Mysteriet på Greveholm, det är ju nästan så att jag dör av barnslighet.
Jag kommer liksom sitta där skeptiskt och kritisera varenda grej, typ skådespelarna (måste ju vara samma skådespelare!). Och om det inte är det så kommer jag antagligen älska den ändå. Fy vad nörd jag är.
Torsdagskväll och här har ni mig.
Har precis skrivit klart min läxa om andra världskriget och tänkte göra lite tyskauppgifter också, bara för att jag inte blev färdig i skolan... Hade jag kommit ihåg matteboken hade jag säkert gjort lite matte också, för av någon anledning tycker jag att det är rätt trevligt att räkna ut Pythagoras sats, antar att jag känner mig väldigt klok och förnuftig. Eller något sånt.
Har förresten delat ut tidningar idag så jag kommer säkerligen störta i säng av både slutkörda ben och slutkörd hjärna. Eftersom jag tänker så mycket.
Nehej, vad skönt med fredag imorgon! Nu när man börjar uppskatta fredagar igen, liksom. Jag har planerat in en hel del sömn i helgen. Att sova är typ det bästa som finns.
Opus 36.
Hepp hepp, nu ska jag läsa matte för jag förstår mig inte på kvadratrötter, och jag vill så gärna förstå mig på, så jag ska plugga tills jag helt enkelt inte orkar mer. Annars så lyssnar på musiken från Marie Antoinette och tänker att det var ju rätt så bra att man inte var i hennes ställe.
Nä, såklart.
Bra låtar som gjorts om så att man blir beroende (om man nu blir beroende av Henry VIII...)
Undrar bara, om man börjar sjunga på de här låtarna i, ska vi säga, sömnen eller när man står och duschar klockan halv sju på morgonen, har man då lyssnat på dem för mycket?
Inte för att det spelar någon roll, jag tänker liksom inte sluta lyssna. Undrade bara. Men antagligen, så ja. Lyssnat lite för mycket. Men det är ju för roligt och ironiskt när de sjunger "alla saker de kunnat göra om de inte gift sig med Henry...". För två blev ju halshuggna och en dog i barnsäng. Kul eller?
Näha. Men ironiskt är det iallafall.
När dimman fortfarande ligger tung.
Idag var det meningen att jag skulle gå upp i ottan (läs: klockan sju) men det gjorde jag inte.
Klockan ringde, jag stirrade på den och försökte komma på vad den ville mig sådär mitt i natten och sedan lät jag mina ögonlock falla ihop i en timme till.
Nu är jag hemskt besviken på mig själv. Jag hade bestämt mig för att gå upp så tidigt och så gjorde jag det inte! Kan man bli ett värre känslovrak till människa, som inte ens kan dra sig upp från sängen när klockan ringer. Skamligt.
Öppna ditt fönster, släpp in lite sol, glöm den snö som föll i fjol.
Jag är rätt så glad just nu (jätteglad faktiskt!) för jag kan fota med min kamera igen. Amandas pappa tittade på den och fixade "problemet" på två minuter, ungefär...
Nu var det ju såhär att problemet var en inställning som var fel inställd och det var ju mitt fel för jag hade gått bananas på kameran och bara klickatklickatklickat på varenda inställning.
Nu lovar jag mig själv dyrt och heligt att aldrig mer fiffla med kameran. Inte så mycket iallafall.
Och genomskinligt grå blir jag.
Alltså, åh, nu är det bara imorgon kvar och sedan börjar skolan igen. Jag orkar inte. Så fult, jag som gått runt hela veckan och bara "jo, men det ska verkligen bli skönt att skolan börjar igen så livet blir som vanligt igen".
Men nej. Nu när jag har sett vårt nya schema (typ fyra NO lektioner på en dag, vad är det för påhitt?) och när man vet att gymnasieval väntar och nationella prov och allmänt mycket plugg, då! Då vill man ju bara gå och lägga sig och dra täcket över huvudet och inte gå upp på minst ett halvår.
Men det kan man ju inte. Tyvär.
Blå klänning, vita prickar.
Igår köpte jag den här klänningen från HM. När jag har den på mig känner jag mig nästan som någon dansande, virvlande, kajalsminkad, papiljottlagd tjej från 40-talet. Typ så här:
Och att känna sig som Keira Knightley är det sannerligen inget fel på.
Torsdag.
Idag ska jag hem till Amanda och planera med henne om hur vi ska göra första skoldagen. För vi ska gå till skolan tillsammans. Jag vill liksom inte gå själv till skolan, för det är något med första dagen som gör mig hypernervös. Helt oförklarligt, men så är det.
Sen ska vi åka in till stan, det är här som bilden ovanför kommer in, och gå i affärer. Ska förresten köpa ett par nya pumashorts för de som jag har haft i två år sjunger på sista refrängen så att säga. Det är också helt oförklarligt, för jag brukar inte vara den mest aktivaste på gympan så jag fattar inte hur de har kunnat bli så slitna.
Det är ett mysterium. Man skulle kanske skriva en bok om det eller något. Eller inte.
Men VAR är tidningarna?
Ska dela ut tidningar idag men de har inte kommit än och jag vill bara få det hela överstökat, så varför kommer de inte? Är det månne någon som har stulit dem och slängt dem i närmaste sopnedkast?
Och jag som ska på middag hos farmor och farfar klockan 2 och hade hoppats vara färdig till dess... Jag säger nog upp mig. Eller inte. Men man blir ju på dåligt humör. Och jag vill liksom inte komma på middag när jag är på dåligt humör.
Förstår ni vilken jobbig dag det här är för mig??
Och jag som ska på middag hos farmor och farfar klockan 2 och hade hoppats vara färdig till dess... Jag säger nog upp mig. Eller inte. Men man blir ju på dåligt humör. Och jag vill liksom inte komma på middag när jag är på dåligt humör.
Förstår ni vilken jobbig dag det här är för mig??
Helt sanslöst fina.
Tror verkligen att jag skulle varit lyckligare om någon av de här klänningarna hängde i min garderob. Helt seriöst. Ge mig.
En flicka från förra århundradet.
Igår köpte jag det här fotografiet med gammalt motiv. 59 kronor för både bilden och ramen, det är ju ett helt överkomligt pris får man ändå säga. Nu står det fint på mitt skrivbord och stödjer upp mina favoritböcker!
I really thought love would save us all.
Idag tittar jag på Across the Universe som nog är en av världens bästa filmer, enligt mig. 60-talet, kärlek, revolution, The Beatles. Ni hör ju själva. Och Jim Sturgess, förstås. Det får man inte glömma.
Do you have any idea why a raven is like a writing desk?
Nu har jag möblerat om lite på rummet, och ni vet ju inte hur det såg ut innan, men man kan ju säga att nu går det iallafall att röra på sig utan att behöva krångla sig över en säng som står mitt i rummet. Förresten är skrivbordet från 20-talet! Jag kanske sitter och bloggar vid en riktig antikvarisk (finns det ordet?) förmögenhet. Förstår att ni blir svartsjuka. Jag hade nog blivit det iallafall.
Nu ska jag åka på släktmiddag, hejhopp!
The Hour.
Om det är någon som råkat missa The Hour som går på svt just nu så säger jag bara - synd om er!
Ni har liksom missat något. En bra serie faktiskt. Som utspelar sig på 50-talet och där folk blir knivhuggna i halsen. Och så är huvudpersonerna kära i varandra.
Fast det är i och för sig bara en vild gissning, men "en kan ju tänka sej att det är så di har räknat ut att". Annars vore det för tråkigt och trist.
Because if you hadn't found me I would have found you.
Inte nog med att han är världens bästa skådespelare, han sjunger helt underbart också. Åh, man blir ju kär. Eller något. Han är bara så underbar, helt enkelt. Kan inte beskriva det bättre.
Tralalala, nu ska jag försöka lära mig att spela den här låten på gitarr och det kan man ju tänka sig hur det går. Inget vidare.
Du är drömmarna jag drömmer ibland.
För att göra en lång historia kort så har jag de senaste dagarna varit på museum i Kalmar och tittat på Kronan, renoverat ett 20-tals skrivbord och gått på second hand utan att hitta något att ta med hem. Så kan det ju också vara.
Nu har ni blivit uppdaterade och jag kan fortsätta med att inte göra särskilt mycket. Hurra!
My! My! Tiden flyger.
Varför har jag aldrig lyssnat på Enya förut? Det visade ju sig att hon var riktigt bra, faktiskt. Jag som trodde att hon inte var alls bra, riktigt dålig egentligen. Men så fel jag hade!
Fördomsfull man är alltså.
Nu ska jag lyssna vidare. Så ni vet. Hejsvejs.
Nu när kungen är död och hans drottning är fri.
Jag har snöat in totalt på Henrik VIII och 1500-talet. Jag skulle vilja levt då samtidigt som jag inte skulle vilja levt då, om ni förstår. Hejhej avrättningar och hejhej tidiga giftermål, liksom. Jobbigt.
Fast å andra sidan, fina klänningar och riddare och slott låter inte så jobbigt. Inte det minsta faktiskt. Man hade ju kunnat vänja sig vid det.
Öland, igen.
Har varit på Öland den här veckan och mest legat i solen och spelat frågespel. Gått långpromenad. Tittat på deckare. Löst en fruktansvärt många korsord (blivit som besatt av det, värsta hjärngympan). Sovit i en knarrande säng och vaknat klockan sju varje morgon pågrund av att solen lyser en rakt i ansiktet.
Hur som haver. Nu är sommaren snart slut, faktiskt. Skolan börjar om bara ett par veckor och idag såg jag ett träd som börjat gulna. Lite melankoliskt sådär.
Nu ska jag koka pasta och titta på det sista avsnittet av Tudors (</3). Det är faktiskt värre att Tudors är slut än att sommaren snart är borta. Tudors är ju grymt, liksom, och sommaren kan jag nog klara mig utan. Men inte utan Jonathan Rhys Meyers. Så det så. Jag älskar honom.
Hur som haver. Nu är sommaren snart slut, faktiskt. Skolan börjar om bara ett par veckor och idag såg jag ett träd som börjat gulna. Lite melankoliskt sådär.
Nu ska jag koka pasta och titta på det sista avsnittet av Tudors (</3). Det är faktiskt värre att Tudors är slut än att sommaren snart är borta. Tudors är ju grymt, liksom, och sommaren kan jag nog klara mig utan. Men inte utan Jonathan Rhys Meyers. Så det så. Jag älskar honom.
