Drömmar den nionde november.
Hur mitt framtida hem gärna skulle få se ut. Okej att jag aldrig kommer att bo på Pemberley (jag kommer heller aldrig ha ihop det med mr Darcy, sanningen svider, jag veeet). Men ni vet, drömmar är till för att drömmas.
Så det är ju bara att gå bananas inne i huvudet, liksom. Living on the edge. Och någon gång ska jag väl endå flytta hemifrån, vem har sagt att det inte kan bli till ett hus med klängväxter i England? Har alltid trott att England skulle passa mig fint. Tedrickandet till exempel, är något jag skulle kunna leva med. Lätt.
Kommentarer
Trackback