Dag 3 - min favoritbokserie.
Harry Potter, såklart. Tveklöst.
Kommer förresten ihåg den gången när jag hade bestämt mig för att jag skulle börja läsa Harry Potter. Böckerna hade stått i brors bokhylla och sett hiskeligt tjocka ut, och jag hade väl gått och tittat på dem ett tag. Ung som jag var (åtta år) så fattade jag inte riktigt att man skulle börja med första boken, sedan den andre och efter det den trejde och så vidare. Jag körde på med Fången från Azkaban med en gång och fattade väl typ ingenting vem är Voldermort och vad då, vad hände i hemligheternas kammare förra året???
Jaja. Jag läste faktiskt både första och andra boken sedan, så ni behöver inte vara oroliga. Om någon blev det.
Mina drömmars man.
Alltså, Daniel Radcliffe är så himla cool! Han kan liksom göra allting, han dansar och sjunger och håller på. Utöver det så fångar han kvicken på typ två sekunder, han får högsta betyg i försvar mot svartkonster, han tar med Luna på julfesten (Luna är bäst) och så räddar han världen från farliga trollkarlar. Och så kan han sjunga The Elements song.
Jag menar hur cool är han inte??? Jag är liksom seriös också. Jag tycker verkligen att han är bra.
Om ni ville veta.
Dag 2 - en bok du läst mer än tre gånger.
Ytterligare en tonårsbok dåva, men jag är ju faktiskt tonåring. Känner förresten igen mig himla mycket i Agnes, älskar delen när hon och Adam tittar på Stolthet och fördom - två timmar baler och fyra timmar kärlek och komplikationer, liksom.
Bästaste citatet i boken:
"Den stora tiotusenkronorsfrågan. Vad gillade jag göra? Förutom att ligga på sängen alltså och till exempel läsa om Stolthet och fördom för tjugofemte gången, och sen se de bästa avsnitten ur serien för hundrade gången, och drömma om mr Darcy som en besatt patetisk nörd?"
Det är ju jag rakt av. Älskar mitt liv ♥
I'm the kind to sit up in his room, heart sick and eyes filled up with blue.
Så grymt trött just nu, är ju inte van vid sådana här veckor när man ska arbeta och hålla på. Jaja. Sista dagen imorgon och sen ska jag bara sovasovasova nästa vecka.
Men alltså. True Blood orkar man ju. Så hejhej.
Kronobergs slottsruin.
Svinkallt! Och det finns liksom inga toaletter där ute. Typiskt mig så behövde jag gå på toa ungefär två sekunder efter att vi kommit dit. Var bara att hålla sig i fem timmar och vänta på bättre tider.
Här är den fina stenhögenborgen. Nämen. Hade den fått behålla alla sina våningar, torn och diverse uthus så hade det nog varit en fin syn. Som Kalmar slott ungefär, det är ett trevligt ställe.
Praodag 1!
Idag har jag gått helt ensam på museum i en och en halv timme. Arbetade mig uppåt från bronsåldern, sedan kom jag till minnenas vind och dog litegrann. Hyperläskigt. Helt bäcksvart, såg liksom inte ens handen framför mig. Så jag sprang bara rakt igenom det rummet, om ni vill veta. Sprang är väl egentligen inte rätt ord, kutade så fort jag kunde herregud det är någon bakom mig jag kommer dö vill inte dö spriiiiiiiing är lite mer beskrivande.
Läskiga platser, musuem alltså. Imorgon ska vi ut till Kronobergs slottsruin och leka 1500-tal, det ser jag fram emot. Inga mer scary vindar, här alltså.
Museét imorgon och resten av veckan.
Hujedamig så nervös jag är. För det första kommer jag tabba mig på bussen, för det andra så vet jag inte hur jag ska ta mig in på museét och för det tredje så vet jag bara att något pinsamt kommer hända. Som om inte det är nog så råkar jag antagligen ta sönder en 2500 år gammal stenspik också.
Man vet liksom aldrig. Förra gången jag var på museum fick jag larmet att gå igång. Det är också en hemsk möjlighet som måste betraktas och akta sig för.
Dag 1 - bästa boken du läste förra året.
Det är så logiskt alla fattar utom du av Lisa Bjärbo. Svindlande fint om vänskap som liksom blir kärlek efter flera år. Lite lagom kul att den utspelar sig i Växjö också, "där har jag varit och där har jag varit och där har jag också varit". Ungefär så.
Jag tänkte slåss i dina kvarter, men nu vet jag fan inte längre.
Boknörd som jag är så ska jag börja med den här listan. Alla överlyckliga, ok?
Visste väl det.
Bakom mitt svarta smink kan jag vara mig själv.
Fotodag med Amanda idag, det här blev resultatet... Är vi inte snygga, så säg?
Nu ska jag kolla på Doktor Zje... Zij... Zjivago. Har fått hem värsta filmboxen med kärleksfilmer. Jane Eyre igår, ni vet. Hejhopp!
Jane.
Tittade på Jane Eyre hela eftermiddagen idag. Galet så bra den historien är! Man bara "ojojoj nu ska de gifta sig, men ojojoj han hade visst en vansinnig fru på vinden så det gick inte och ojojoj nu bränner hon upp huset men det är lugnt för det slutar lyckligt endå och ojojoj Jane ärver en massa pengar och köper kläder som inte bara är svarta". Ungefär så. Ni förstår.
Nu ska jag gå och däcka i min säng, för imorgon kommer Amanda hit. Klockan elva. Men det är viktigt med sömn.
Det hemliga livet om dagdrömmar och annat förunderligt.
Ska äntligen sy fållen på min empireklänning och sedan är den klar! Förstå vad trevligt, speciellt om man lyssnar på musiken från Stolthet och fördom samtidigt som faktiskt är världens bästa filmmusik. Sedan har man sovmorgon imorgon, vilket inte heller känns helt fel. Livet är ju rätt bra just nu, i skrivandets stund.
På fel humör, tror jag.
Skulle precis plugga lite matte på internet. Faktiskt.
HAHAHA.
Det gick ju liksom bra. Här sitter jag och bloggar, inloggad på facebook och msn, spotify uppe... Tror jag ska spela lite gitarr, fast jag vet att jag borde göra tusen andra grejer men pallaaaaaaa livet liksom. Längtar bara tills jag kan gå och lägga mig, för att sova är min favortsyssla på hela jorden. Finns inget bättre.
Lista.
Jag tjuvade listan här ifrån. Nu ska jag fixa inför utvecklingsamtalet, hurra vad kul.
När man inte har något viktigare för sig.
Man vaknar tidigt. Man går på toa. På toa hittar man ett julnummer av Drömhem där de pysslar järnet (alltså, de pysslar och pysslar och klipper och limmar med mera). Man känner att man också vill pyssla och sedan gör man det. Inte mer än så är det.
Såhär såg pysslet ut i tidningen:
Och såhär såg mitt pyssel ut:
Nu undrar jag bara:
1. Vad gjorde jag för fel?
2. Bara jag som stör mig på ordet pyssel? Pyssla? Pysslet? Pysslade? Det låter inte ens som ord längre.
True Blood.
Nu ska jag kolla på True Blood, för den som ville veta.
Men ärligt talat! Jag har aldrig sett något blodigare och uddare i hela mitt liv. Bara den serien. Den är så sjuk. Typ människotjejen låg fastbunden i sängen och sen kom en vampyr och bara "bit mig!". Och sen bet hon honom och det var blod över jävla allt och man ville mest bara spy.
Men annars är det en rätt så bra serie. Eh.
I wait and tell myself "life ain't chess", but no one comes in and yes, you're alone.
Lyssnar på bästaste The Strokes när jag inte orkar något annat. Men måste orka allt annat egentligen, deprimerande.
Vi ska studera och lära oss saker tills vi inte orkar mer och typ dör av utmattning.
Nu ska jag plugga tyska, engelska, svenska, hemkunskap, musik och... mer? Religion har jag visst i läxa också. Så förfärligt.
Jag undrar bara vem som sa att åttan var värst? För det stämmer inte. Ljug, ljug, ljug. Rakt upp i ansiktet på oss. Nian är tusen gånger värre och så är det.
Har liksom inte tid att sitta här nu. Ni förstår.
There was never, never an honest word.
Hejhopp, imorgon ska jag spela upp och jag är så väldigt nervös inför det. VÄLDIGT nervös. Om ni inte fattade när jag sa det första gången alltså. Skitnervös.
Men jag ska intala mig att gör jag det bara imorgon så behöver jag aldrig mer i hela mitt liv se på en gitarr. Fast så vill jag inte heller ha det, för jag gillar ju att spela egentligen.
Förstå att jag har problem.
Tråkigt och trist men fint väder åtminstonde.
Idag har jag verkligen inte gjort någonting. Spelat gitarr (och fått panik, ska nämligen spela upp på tisdag), kollat på film och gått på promenad med hunden. Även fikat med farmor och farfar, då pratade vi om diverse sjukdomar och udda grannar som inte hälsar. Vi är så vuxna och förståndiga, förstår ni. Filosofiskt och allvarligt ska allting i världen betraktas.
Yes. Nu ska jag öva gitarr igen. Lär dödödö på tisdag.
Dagens problem.
Bild 1: Men hur ser jag ut egentligen?!? Ser jag verkligen ut såhär??
Bild 5: NEJNEJNEJ.
Bild 14: Ja, men nu börjar det ta sig...
Bild 19: NEJNEJNEJ.
Bild 25: Okej. Den kör vi på. Hoppas jag inte blir helt internetmobbad nu (då jag antar att alla sitter och glor på min bild i detalj?).
Jag säger då det. Skitjobbigt.
Även den djupaste smärta har en mening.
Var och såg Jag saknar dig förra helgen. Förstå att den var hemsk! Och förstå att Ludvig Nilsson är snygg.
Man bara "åhvadhanärsnyggåhvadhanärsnyggåhvadhanärsny..." tills man inte kunde koncentrera sig på själva filmen längre. Galet.
Ljus i vårt hus, snälla.
Har haft strömavbrott hela eftermiddagen.
Fattar ni hur påfrestande det är för en ung och modern människa?! Ingen tv, ingen dator. Inget ljus. Fick sitta med ett litet stearinljus och vänta på bättre tider.
Men på ett annat sätt så var det bra, för eftersom jag inte hade något bättre för mig så pluggade jag järnet. Vilket jag borde gjort igår, men inte gjorde och det slutade i ett tyskaprov som gick helt åt skogen. Om ni ville veta.
Vet inte riktigt vad jag ville säga med det här inlägget? Typ gnälla lite om min jobbiga eftermiddag eller bara höra av mig, vem vet.
I never said I'd lie in wait forever, if I died we'd be together.
Vaknade klockan sju idag. Har hunnit duscha, äta frukost, varit ute med hunden, klippt mönsterdelar och hängt upp tvätt. Och vad resten av familjen gör? De ligger och sover.
Jag säger då det, man ska gå upp i ottan på söndagar. Hade jag varit en god kristen hade jag väl suttit i kyrkan nu och malt på om syndernas förlåtelse och evigt liv. Men icke. Det får räcka med att jag hjälper till hemma, mer orkar jag inte.
Oktober förra året.
Oktober förra året: ljust, ljust hår, bullkalas hemma hos morfar, promenader runt sjön, bror som boxades (och vann!) och en massa snö.
Undrar just det, om man kan vänta sig snö om trettio dagar. Har liksom glömt hur det känns med snö. Är det kallt (eh) eller varmt, mjukt eller hårt. Blir man typ deprimerad av det? Sånt har jag glömt helt under vår och sommar.
Vi tittade mot kameran och log.
I brist på bättre saker att blogga om, så visar jag mitt skolfoto. Helt nöjd är jag faktiskt, för på alla andra bilder ser jag helt skitsur ut. Och tänk att det har tagit nio långa år innan jag visade tänderna på fotona. Nästan så att jag skulle ha ett pris för visad tapperhet eller något.
Idag ska jag in till stan och handla upp lönen, vilket gör allt cyklande i blåst och regn värt. Fika blir det säkert också. Så ni vet.
